Strukturrationaliserings-kommissionenProtokoll
283. §1 Noterades att kommissionen arbetat på övertid under månaden. Månadsstrukturen borde påtalas. §2 Meddelades att en ansökan från NaturresurshushållningsVerket, (NV) inkommit. Ansökan gällder att vid skogsavverkning få betrakta hela landet som en enda brukningsenhet. Meddelade ordföranden, att då detta kraftigt skulle hjälpa planeringen av sysselsättningen, kommissionen borde se positivt på ansökan. Kommissionen kan inte annat besluta, då det genom grundlagsändring fastslagits att all naturresurshushållningslagstiftning är underordnad politiken för den (nästan) fulla sysselsättningen. §3 Meddelade ordföranden att ovan nämnda, väntade beslut, är en logisk följd av den sk utvecklingen. Lagstiftare ville under 70-talets sista är begränsa NV:s storlek på brukningsenheterna till innehavet inom en kommun. Likheten inför skogsvårdslagen som då kommit att gälla även NV krävde detta. Skogsvårdslagstiftarna krävde att NV, i likhet med självägande skogsägare, skulle ställas under sk ransonering. Inget skifte skulle få huggas ner till mer än en procent per år. Detta beslut - om det hade fullföljts - skulle ha varit en katastrof för NV:s verksamhet, samt för den fulla sysselsättningen i landet. Man tillsatte då en utredning. I den urgamla traditionen av kompromissvilja och samhällsnytta som alltid präglat byråkratin, kom utredningen så småningom fram till ett, för de flesta, tillfredsställande beslut. NV (NaturresurshushållningsVerket) fick tillåtelse att avgöra brukningsenhetens storlek enbart efter planeringstekniska, driftsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga principer. Sverige indelas omedelbart i tre brukningsenheter, Götaland, Svealand och Norrland. Lagstiftarna och lagövervakarna tillgodosågs på så sätt att man beslöt att det som inte kunde kontrolleras och ransoneras på NV:s marker i dubbelt måtto skulle ransoneras och kontrolleras på de självägande skogsägarnas marker. Framsteg ska på utredningar byggas, fastslog ordföranden. §4 Mötet avslutades. § 5 Deltagarna
gick hem. och
Lundström, satt vid protokollet ©
Torgny Bergström tidigare
publicerad i Skogen |